Identitetshantering är en komplex process där identifiering, autentisering och auktorisering av individer ger tillgång till system, nätverk och applikationer. Stabila digitala identitetslösningar implementeras för att minska risken för bedrägeri, identitetsstöld och dataintrång.

Ett antal företag strävar efter decentraliserade blockkedjeaktiverade sätt för att hantera identitet och använder sig av teknologins manipuleringssäkra natur. I denna guide kommer vi titta på en del noterbara exempel för blockkedjornas identitetshantering och fundera på:

• Varför identitetshantering spelar roll
• Hur blockkedjebaserade ID-system fungerar
• Framväxten av självständiga identiteter
• Blockkedjornas ryktespoängsystem
• Användningen av demonplånböcker för automatiska transaktioner
• Hanteringen av mikrobetalningar
• Digitala identitetsbaserade prenumerationer

Varför identitetshantering spelar roll

Hur bevisar du att du är den du påstår att du är? Vilka steg kan organisationer, inklusive regeringar, ta för att validera identiteterna inom deras digitala system? Närmre poängen – varför spelar identitetshantering ens roll?

Precis som du inte skulle vara bekväm med tanken att en främling köper en bil eller skaffar ett kreditkort i ditt namn är inte regeringar och företag sugna på att mata in overifierbar information i sina system. Detsamma är sant för deras interna processer: bara auktoriserade personer ska kunna få tillgång till vissa källor och makten måste vara att veta vem som har tillgång till vad och när.

Naturligtvis ser organisationer allvarligt på säkerheten för kundinformationen. Denna information kan innehålla användarnamn, lösenord, samtalslistor, transaktioner och kredithistorik, medicinsk information och annan personlig information.

Sekretessfrågor är av största vikt när det kommer till identitetshantering och detta är särskilt sant när det kommer till myndighetsdokument, såsom pass och körkort. Födelsebevis är ett ypperligt exempel på den pappersbaserade, innan den digitala erans identitetshantering.

Dataintrång är ett stort hot mot identitetssäkerheten, där hackare ofta säljer stulna personuppgifter (namn, e-postadresser, lösenord mm) på Darknet. Bara under 2019 fick hackare tillgång till över 7,9 miljarder konsumentregister, däribland personuppgifter och finansiell information. Det är inte konstigt att cyberattacker som dessa ses som en stor risk för den globala stabiliteten.

Alla dessa orosmoln leder till ett problem som är att lagra digitala identiteter på blockkedjan.

Vad är blockkedjebaserad identitetshantering?

Identitetsverifiering baserad på blockkedjor och liggarteknik har en del löften för identitets- och tillgångshanteringsmarknaden (AM), som möjliggör säker lagring och hantering av digitala ID:n för både företag och användare. Likväl som att kunna förebygga massiva dataintrång kan tekniken låta individer behålla kontrollen för sina digitala identiteter (känt som självstyrande identitet).

Blockkedje-ID-system involverar till synes digitala identiteter på blockkedjan. Dock finns mer där, som du kommer upptäcka i denna guide.

Ett antal blockkedjeidentitetslösningar har dykt upp under de senaste åren, bland annat på regeringsnivå. 2018 använde till exempel World Food Pro (WFP) ett Ethereum-baserat ID-system för att fördela humanitär hjälp.

ID2020-initiativet är samtidigt ett globalt samarbete som ska inleda nästa generation av ID-hantering. Dess allians inkluderar BLOK Solutions och Accenture, två uppstartsföretag som specialiserar sig inom digitala blockkedjeidentitetstjänster.

Enligt en Allied Market Research-rapport värderades marknaden för blockkedjeidentitetshanteringslösningar till 107 miljoner dollar under 2018 och kommer växa till 11,46 miljarder dollar under 2026.

Myndigheter, sjukvård och detaljhandel verkar vara de främsta drivkrafterna för denna häpnadsväckande tillväxt under de kommande åren.

Tillväxten av självständiga identiteter

Självständiga identiteter (SSI) beskriver en digital identitet som kontrolleras och ägs av användaren.

SSI bevarar rättigheterna för individer att avslöja sin identitet i olika domäner och sammanhang. Med andra ord bestämmer de, inte företagen vars formulär de fyller i online, hur deras information används. Självständiga identiteter lagras lokalt på användarens smartphone, eller delas på ett blockkedjenätverk.

Som ett sorts digitalt pass använder SSI-systemet decentraliserade identifierare (DID) för att göra verifierbara, decentraliserade digitala identiteter möjliga. DID är krypteringens motsvarighet till Verifiable Credentials (VC) såsom användarnamn och lösenord.

Sovrin är ett nätverk med öppen källkod som tillåter onlinehanteringen av digitala ID:n. Skapad för att ”utveckla det nuvarande systemet med silade identiteter, oändliga lösenord och osäkra databaser” möjliggör det icke vinstdrivande företaget friktionsfri, säker identitetsverifiering som varar en livstid.

Sovrin-nätverket består av delade servernoder som hostas och administreras av olika betrodda enheter kallade Stewards. Varje nod har en kopia av liggaren, vilken verifierar giltigheten av referenser som utfärdats inom nätverket. Genom att dela Sovrin kan organisationer undvika de regelbundna bördorna som kommer med att lagra mängder av information vilken, som nämnts, enkelt kan stjälas.

GlobaliD är en annan plattform som sysslar med utfärdandet av självständiga identiteter. GlobaliD-identiteter består av ett namn och nyckelinformationen som definierar vem användaren är, vilket kan bestå av konventionell identifieringsinformation, såsom namn, födelsedatum och adress, samt mer avancerade identifieringsvariabler såsom bi, GPS-data och sociala nätverksprofiler.

Implementeringen av Global iD hjälper bolag att övertyga användare att de är trogna integriteten, eftersom vare sig GlobaliD eller deras samarbetspartneres kan visa användarinformationen utan samtycke.

Blockkedjornas ryktespoängsystem

Användningen av blockkedjor för att skapa och lagra digitala identiteter har gett upphov till konceptet för ett oföränderligt ryktespoängsystem, vilket kan användas av finansiella institutioner och andra för att kontrollera användare.

Shyft Network är ett uppstartsföretag som aktivt utforskar en blockkedjebaserad identitetslösning som möjliggör identitetsanonymitet och KYC-dataförankring.

Shyft tilldelar genialiskt användare och företag så kallade ”kreditvärdighetspoäng”, som speglar deras rykte och trovärdighet. Ett offentligt blockkedjeprotokoll menat att samla och bädda in förtroende i informationen som lagras i olika ekosystem. Shyft har en princip: ”Information har värde och individer förtjänar att kompenseras för delning av den”. I och med detta erbjuder nätverket användare ett gränssnitt, genom vilket de kan se och hantera interaktioner med sin information, och få belöningar för att dela den.

Demonplånböcker och transaktionsautomatisering

Onlinebanker är beroende av att användare behåller inloggningsuppgifterna, såsom användarnamn och lösenord, där många banker insisterar att kontoinnehavare använder en speciell handhållen enhet för att auktorisera transaktioner. Tillsammans behövs dessa olika steg för att banken ska kunna verifiera kontoinnehavarens identitet.

I blockkedjornas värld används dock privata nycklar för att verifiera kryptovalutatransaktionerna. Demonplånböcker däremot är verktyg för att automatisera auktoriseringen av transaktionsförfrågningar till och från blockkedjor, till exempel på spelplattformen Enjin. Utan en demonplånbok måste man logga in via en kryptoplånbok för varje blockkedjetransaktion inuti spelet.

För att förenkla denna process hanterar demonplånboken en Ethereum-adress länkad till en Enjinplattformsidentitet, så när en transaktion genomförs via Enjin tar demonplånboken emot den, signerar och skickar tillbaka till Enjin.

Integritetsinriktade kryptovalutan Monero är också beroende av demoner för att kommunicera med nätverket och notifiera plånboksinnehavarna om nya transaktioner.

Digitala identitetsbaserade mikrobetalningar och prenumerationer

Även om ID-baserade betalningssystem och prenumerationstjänster fortfarande är i sin krubba, erbjuder blockkedjor en enorm potential. Föreställ dig, till exempel, att du kan få tillgån till artiklar på en betalningssida som New York Times, men utan att behöva registrera dig.

Istället för att ange ditt namn och e-postadress till utgivaren, som sedan lagrar den i en centraliserad databas, kan du få tillgång till en artikel genom ett verifierat digitalt ID och sedan betala, med krypto eller inhemsk valuta, för det du konsumerar.

Digitala ID-baserade system kan också användas för att automatisera och betala för prenumerationstjänster, oavsett om det är fysiska varor, såsom rengöringsprodukter för hemmet eller digitala produkter, såsom mjukvaror eller tjänster (SaaS) och kursmaterial online.

Av alla intressanta projekt, som vill integrera världarna med digitala identiteter och betalningar, är samarbetet mellan Mastercard och Idemia särskilt anmärkningsvärt. Bolagen har utvecklat ett myndighetsutgivet ID med integrerade betalningsuppgifter, känt som Converged Card. Tänkt som ett sätt för att betala ut till exempel arbetslöshetsersättning är Converged Card en imponerande innovation som säkerställer ekonomisk lättnad för personerna det är menat för.

I västafrika försöker en ny identitetsplattform att integrera vaccinationsregister, ett biometriskt digitalt identitetssystem och ett betalningssystem. Slutprodukten kommer, enligt True Stamp-VD:n Gareth Genner, vara en ”oåterkallelig, ickepersonligt identifierbart informationssystem” som ”skyddar integriteten, minskar möjligheterna för missbruk och tillåter effektiv inkludering när det inte finns någon annan juridisk dokumentation.”

Vad kommer härnäst?

Helt klart är vi vid foten av berget när det kommer till att uppfylla potentialen av, inte bara, blockkedjor, utan även maskininlärning och AI inom digitala ID-system. Blockkedjebaserad identitetshantering kommer vara ett fascinerande område för utforskning under de kommande åren, med ännu fler häpnadsväckande, futuristiska lösningar som kommer fram under processen.

Dagen vanligaste användningsområde för blockkedjeteknik är kryptovaluta. Det finns dock andra användningsområden för den, från tillgångskedjehantering och e-röstning till royaltyspårning, datasäkerhet och identitetshantering.